SI CILI ΓER FRANSA, IΓEṚFAN UGIN TAMEDDURT TASIHRANT.
- itridudebbuz
- 15 mars 2020
- 3 min de lecture
Aseggas n 2019, yegla-d s umbiwel deg waṭas n tmura anda nwala imdanen ffɣen-d ɣer yiberdan, ttsuɣub mgal tasertit n yimḍebren-nsen. Seg Fṛansa ɣer Cili, si Lubnan ɣer Lezzayer, talsa tugi ddel, amennuɣ ass-a d win n yiɣerfan mgal tasihrant.
Di Fṛansa, ilul-d yiwen n umussu aɣeṛfan. Aya meṛṛa yusa-d mi i rnan di ssuma n Lgazwal. Tamurt n Fṛansa, seg ugafa ɣer unẓul, tenhewwal: aqfal n yiberdan, tikliwin d temsbaniyin am tid n Lpari i d-yeglan s umennuɣ ameqqṛan gar yimesbaniyen d yiεeggalen n teɣlist yesqedcen takriḍt d udebbuz mgal imesbaniyen.
Di tazwara, aṭas i tt-yugaden, ama si tama n yikabaren n tsertit neɣ si tama n ssandikat. Aṭas yenwan d tama tayeffust iḥeḍmen neɣ yeddan deg wurar n tɣamsa yessuzlen awal d akken d amussu n Ifaciyen, neɣ wid yebɣan ad t-seddun deg ubrid-a, maca tuget teffeɣ-d mgal tasertit tasihrant n uselway n Fṛansa.
Agdud, d win terẓa yir tameddurt n yal ass, si tama nniḍen, aɣṛud n uxeddam yeqqim d win kan, yugi ad yali. Ajajiḥ n tmes d win yuɣen ugar asmi Makṛu d unabaḍ-is, bɣan ad samin tastaɣt (lantrit): asali di leεmeṛ n tuffɣa ɣer testaɣt d uεiwed n tmuɣli deg leḥsab n lantrit akken ad d-uɣalen s tneqqiḍin. Makṛu d unabaḍ-is d wid yebɣan ad rẓen acḥal i d-wwin iseggasen n umennuɣ, bdu-tt-id si tegrawla tafransist 1789 ɣer mayu 1968, tεeddiḍ-d s 1848, 1871 d 1936.
Di Cili, imezdaɣ n tmannaɣt Ṣantyagu d wid d-yeffɣen mi ssulin di ssuma n utiki n umiṭru. Ilaq ad teḥṣum belli 30% n uɣṛud n ucili yettruḥu deg ttawilat n usiweḍ. Timesbaniyin, d tid yessaɣen meṛṛa di tmurt. Imesbaniyen, d wid yugin tasertit n udabu yerẓan tafna n uzayez(baylek) yerra-tt i uslig am trisiti, tadawsa, tasteɣt, asinem. Tamsulta, d tin imugren s texriḍt imesbaniyen yugin tamharsit n udabu-nsen.
Di Lεiraq, imdanen ffɣen-d,ssuturen: awenneε n tafna n uzayez, tukksa n tejεal d tukerḍiwin. Tanekra-a, tegla-d s waṭas n yimejraḥ d lmeytin.
Di 17 tuber 2019, Ilubnaniyen d tlubnaniyyin, meqquc meccuc, ssuturen Lubnan tamaynut: tikliwin d usundediyen. Agdud n tmurt-a, yessuter aṭixer n uselway n tmurt d uεiwed n lebni-ines, s tefranin n lqamṛa. Tanekra-a, tegla-d s uɣelluy n uneɣlaf amenzu Sseεd Ḥariri.
Agdud azzayri, d win i d-yeffɣen seg fuṛaṛ 2019 ɣer yiberdan, anda yessuter deg unagraw ad yeffeɣ, yenna-d: uhu i lmanda tis semmus, anagraw ffeɣ, atg... Amennuɣ-is, mazal yettkemmil ɣas ma abrid mazal-it ɣezzif.
Akken i as-qqaren: tewweḍ tfidi s iɣes. D taḍat n wid yerẓa lḥif, d wid yebɣan ad teɣli tsihrant. D acu kan, ilaq aqerru n tmacint ad yawi iwaguten nniḍen deg ubrid n tegrawla n tidet. Ilaq irgazen d tlawin ara yilin ɣer tama n yimɣiden-a i d-yekkren, maca ur ttilin ara d ccifan fell-asen. Ilaq ad ilin wid ad iwexṛen amussu-a ɣef yimcumen n tama tayeffust iḥeḍmen.
Amaḍal, ass-a, ilaq-as ijiliyen iwṛaɣen di yal tiɣmeṛt. Ass-a, tampiryalit d tsihrant ssuffɣen-d acciwen-nsent. Ass-a, iɣeblan d wid yugten: llaẓ, iminigen, ṭṭradat, tawennaḍt tedduḍ akkin. Imdanen, di yal tamurt, ilaq ad ilin d ijilyen iwṛaɣen, tagrawla ilaq d tagreɣlant. Tasihrant, teẓẓa aẓeṭṭa-s di yal tama, temɣi deg yimdanen, wid yuɣalen d allen-iw. Di Lpari, di Bṛazilya, di Bamaku, di Ṭukyu neɣ di Dimacq d tameddurt n yiḍ ur nesεi itran d tziri, ur d-yefrari yiṭij n wass. Iṭij n wass s tdukkli n yimɣiden: irgazen, tilawin, iberkanen neɣ icebḥanen. Ad nili akk am yijiliyen iwraɣen, ad neddu akk deg ubrid n unemlay agrawlan, rnu ad necnu akk tagrawla tamɣidt tagreɣlant. Akken i d-yenna Kaṛl Maṛks: "imɣiden n yakk timura, ddukkelt".
Amar BENHAMOUCHE (AƐmer BENḤEMMUC)
Comments