top of page
Plan de travail 1-8.png

LḤIṚAK: I TDUKLI N YIMΓIDEN D YIΓALLEN IBUREN MGAL ADABU AMCUM!

Wid i d-yettḍeyyiren awal n "Silmiya" neɣ "s talwit" deg umussu n lḥiṛak-a, d wid i nezmer ad d-nini : ddan d unagraw. Ad aɣ-d-qqaṛen: " ilaq talwit", amzun deg unnar n ddabex uḍaṛ i nella anda ilaq ad nesɛu anza anaddal d yimnezhen d tarbaɛt mgal netturar. Maca ass-a, neffeɣ-d mgal acengu, win yesrewten, win iɛebban u yečča ṣsaba n tmurt seg 1962. Aql-aɣ mgal acengu yesqedcen takriḍt-is mgal-nneɣ, i yeččan tidi n uxeddam, i yeslaẓen ameqqṛan d umecṭuḥ.


Ikubar isertanen ismeklen d yiburjawaten, ur walan ara deg tegrawla n yixeddamen, tuddsa n wid yettwarzen d asafar i tmurt maca ayen walan d nger-nsen. Tagrawla-nneɣ d tin n "teḍsa" maca gar-aneɣ s wid yettwarzen, tagrawla-nneɣ d zzɛaf mgal wid i aɣ-yurzen. Tagrawla d tikliwin, d tudsa, d tuṭfa n lluzinat sɣur ixeddamen.


Ilaq ad nesmgirred aqfal n tḥuna ɣef usunded; amenzu yessekraf aɣeṛman , ma d wis sin yessekraf anagraw n tburjwazit n yigen d tkkebbaniyin tigreɣlanin di Lzayer. Ilaq ad nbelɛet tikkebbaniyin n ugzum n usayas d uslig, isugan d usuddes deg tudrin, deg yizenqan d tseddawiyin. S waya ad nizmir ad d-nesnulfu talɣiwin timaynutin n umennuɣ d yimeslayen i d-yesmektayen izerfan n yixeddamen, n yiɣallen iburen, n yilmeẓyen, n yisdawanen, atg...


Takriḍt, tlaq mgal iqeddacen n udabu aburjwa deg usirem n tukksa n tserkamin. Deg 1917 di Rusya, 1936 di Spenyul neɣ 1968 di Fṛansa, taserkemt n yemɣiden yettwarzen tekred s udebbuz ad tesseɣḍel adabu n yimkeṛwa d yimharsanen. Ɣas ma talwit telha maca tasihrant ur tɣelli-ara ḥala ma tella-d tegrawla. Udem n unagraw di Lezzayer iman-is; d taburjwazit n yigen. Di 1962, iserdasen yellan ɣaf uqerṛu n yigen, uɣalen d imeṛkantiyen. Igen yeṭṭef adabu asertan d udabu adamsan di tmurt; win yebɣan ad yessefti tadrimt-is ilaq ad yissin ajiniṛal(amatu).


Asunded deg waṭas n yigzumen n tdawsa, tikliwin d tuddsa n umussu-a deg tudrin d yizenqan d win ad yawin tamurt ɣer leslak. Ilaq kan ad nɛas iman-nneɣ ɣef kra n wid d tid yettsewwiqen s lḥiṛak-a neɣ qeddcen d udabu. Kra n wudmawen iwumi ssulin acebbuɛ, rran-ten d izamulen n umennuɣ neɣ d wid ad yemmeslayen deg umḍiq n uɣṛef, di taggara nwala d acu-ten. Ama d wid i d-yefɣen si leḥbas ama d wid yella beṛṛa. Timlilit akked Ɛli Belḥaǧ, tbeggen-d dakken wiyi bɣan ad rẓen tagrawala.


Ilaq ad neḥṣu d akken anmalu n tiddukla n yixeddamen izzayriyen d ayla n yixeddamen, mačči d ayla n uwanek. Awanek yesɛa iqeddacen-is, yesrusuy wid d tid i as-yehwan ɣef uqeṛṛu n tuddsiwin tanmaluyin deg yiswi n tṛuzi n umennuɣ n yixeddamen mgal tasihrant. Ilaq ad nennaɣ ɣaf wahil n Lezzayer tamaynut tanemlayt: - Aɣerbaz n baṭel i yal amezdaɣ n tmurt, win ilulen deg-s neɣ win i d-yusan si tmurt nniḍen; - Asnerni n uḥric n tdawsa d udawi baṭel; - Asnerni n tutlayin n tmurt, tamaziɣt d dderǧa; - Awexxeṛ n tesreḍt (ddin) ɣef tsertit; - Areṣṣi n umtawi gar urgaz d tmeṭṭut; - Aselḥu n tkkebbaniyin sɣuṛ ixeddamen; - Asali deg uɣṛud ; - Asnerni n tfellaḥt d useḥbiber ɣaf twennaḍt -Tilelli n umeslay; - Afus n tallelt i yiɣeṛfan yettnaɣen deg umaḍal s umata. Ad tidir tegrawla !


Amar BENHAMOUCHE (AƐmer BENḤEMMUC

 
 
 

Posts récents

Voir tout

Commentaires


bottom of page